måndag 21 juni

Dagboken 21 juni 2010 Exchange program Tz – Swe

Idag har vi fått en guidad rundtur av Astrid på Nkinga hospital. Först kom vi till ekonomi/administrativa avdelningen. Där fanns ”Astrids arbetsrum” med Internetuppkoppling vilket gladde oss i allmänhet, men Jonas i synnerhet ;o)
Vidare gick vi till kirurg, ortoped, barnavdelning mm. ”Sterilcentralen” bestod av en vedeldad spis med några kastruller på i ett utrymme som långt ifrån höll en standard vi är vana vid… Under rundvandringen passerade vi ett slags innetorg (fast utomhus) där det satt massor av folk som väntade på att få komma in till doktorn. Behövde man en toalett fanns det en länga längre bort med fem dörrar och innanför dem ett hål i golvet. Papper? Handfat? Inte så långt ögat kunde se.

Planerade operationer genomförs tisdagar och torsdagar, akuta operationer givetvis vid behov. Till BB kommer kvinnor som kan ha gått många mil för att föda, förarbetet sker egentligen redan under vägen dit. Det finns en avdelning för för tidigt födda barn – man har kunnat rädda barn som endast vägde 700-800 gram! Med tanke på de begränsningar och väldigt enkla standard man har verkar det ändå kunna bedrivas högkvalitativ vård med oerhört engagerad och utgivande personal. En fråga vi ställde till Astrid var vad som händer om en färdigbehandlad patient ska hem och inte kan betala. Det finns en frisängsfond som jag tror nyttjas frekvent – men den behöver fyllas på hela tiden…
Blir man sjuk och hamnar på sjukhus får patienten ta med sig någon anhörig som själv får ordna med mat – det sköter inte sjukhuset om.

På Nkinga finns en av landets främsta sjuksköterskeskolor som har plats för 150 elever. Dessa elever får jobb direkt efter utbildningen och eleverna härifrån står högt i kurs tack vare den kvalificerade utbildning de får.

Att försöka sätta ord på vad jag upplever när olika anställda på sjukhuset mm träffar Astrid går inte att med ord förklara. Det är en så djup och innerlig gemenskap och så många kärleksfulla återseenden vi fått bevittna denna dag. Tankarna går hem till Sverige och vår privata sfär – vi hälsar artigt på varandra, vi har ett fåtal vänner vi hanterar på liknande sätt… Jag har tagit del av flera tysta vittnesbörd idag genom dessa fantastiska möten, så äkta, så naturliga och är djupt rörd i mitt hjärta. Och tacksam!

Bibeln säger att människor ska kunna se på oss och säga: ”Se hur de älskar varandra…”

/Gunilla

Lite sammandrag från tre dagar...

17/6
Oh, Yeah! Finally we reached our goal. It was great to get to Dar es Salaam today in late afternoon. We even got to see Zanzibar, since the flight went that way. The sun hasted downhill, and the air was warm and gentle. Joseph picked us up in a little bus and all our suit cases were packed into it. We went through the traffic jam to the “mission”. We are tired after two days of travel but happy as ever. Some thé and sandwich later and we pass out in the nice guest house. There are three toilets in the house. -Well, soon at least, When Jonas have fixed the third one. He can´t get hold of himself when he discovers something to fix.
Zara found a wig and a sun hat, big as a parasoll and couldn´t get hold of herself either. Richard has bought a cap and he didn´t even understand that it was a designed Stetson. He is so humble.
Gunilla suspects a centipede to have had a go on her foot. She is swollen and very anxious. Then the other foot swell as well, and she was calm again. The centipede was cleared from all charges.




Word of the day: “It is not the big animals we should fear, but the tiny ones.”





20/6
Vi lämnar Mwanza på väg mot Shinyenga. Victoriasjön glimmade till höger om oss. Vi fortsätter och sveper förbi dignande mangoträd, mimosa, papaya, aloe vera. Zara berättar att Aloen blommar en gång i livet, seda n dör den. Men blomman sträcker sig rakt upp i skyn och blir flera meter lång. Vilken hädangång!
Position latitud: Syd 2.7510, longitud; öst 33.0159, höjd 1205 möh. Vi kör i 91 km/h. Alla dessa data kan med säkerhet fastställas med hjälp av Jonas datadevice/gps. Vi roar och oroar oss kungligt.


20/6
Kära dagbok.
Idag har jag varit i kyrkan. Det var bra.
Sen övade vi ett drama. Det var också bra.
Imorgon ska vi köpa tyg. Det ska bli roligt.
Hej då.

Kort hälsning från ett genomtrött gäng

Imorse ställde vi klockan på tre. Mycket bra,
att sova på mornarna är överkurs. Istället packade vi våra grejor, smög ut till de argsinta vakthundarna och lyssnade vördnadsfullt på böneutroparen...som det såg ut. Zara dödade en kackerlacka, och sen kom vår minibuss. Muhammed skjutsade oss till flygplatsen och så trodde vi att det skulle gå ett flyg bara för att vi hade en biljett till ett. Men det här är ju Afrika, så flyg går inte alltid för att man har sagt det. Vi blev erbjudna ett flyg till ett annat ställe klockan tio på förmiddagen och en delikat frukost. Då var klockan kvart i fem och Gunilla blev fast i tullen. Vi misstänker att den gode tjänstemannen var tvungen att bevisa sin ställning genom att beslagta hennes mascara. "Märkliga detonatorer de använder numera..." Alternativt kanske han hade tappat sin egen tandborste och behövde en ny.

Så nu sitter vi här, på gott humör och mumsar frukt och ägg och juice och kaffe...Inställda flyg kan inte rubba oss. Det här är ju bara början! Vi ska flyga någonstans ungefär klockan tio, men det är lite osäkert vart vi flyget. Men det löser sig.

Slutligen vill vi skicka ett särskilt tack till Kicko för tipset om översättningsprogrammet. En fullkomligt lysande idé! (Kicko, var snäll och prova det på den här texten, vi rullar runt på golvet av lycka!)

Changing language

From now on we will write in swedish, as it is easier for Google to translate from swedish to english than the opposite. One thing, though, is that the translation is fully automatic which makes the language a little strange. Maybe not more strange than it has been so far, since we are not native speakers... =o)

Finally...

Oh, Yeah! Finally we reached our goal. It was great to get to Dar es Salaam today in late afternoon. We even got to see Zanzibar, since the flight went that way. The sun hasted downhill, and the air was warm and gentle. Joseph picked us up in a little bus and all our suit cases were packed into it. We went through the traffic jam to the “mission”. We are tired after two days of travel but happy as ever. Some thé and sandwich later and we pass out in the nice guest house. There are three toilets in the house. -Well, soon at least, When Jonas have fixed the third one. He can´t get hold of himself when he discovers something to fix.
Zara found a wig and a sun hat, big as a parasoll and couldn´t get hold of herself either. Richard has bought a cap and he didn´t even understand that it was a designed Stetson. He is so humble.
Gunilla suspects a centipede to have had a go on her foot. She is swollen and very anxious. Then the other foot swell as well, and she was calm again. The centipede was cleared from all charges.


Word of the day: “It is not the big animals we should fear, but the tiny ones.”

Sky City june 16th

Well, we are on our way. Not much to say yet, more than that we are in good spirits and are eager to get to the goal for our trip. The flight doesn't leave until 9 pm, so we have plenty of time to make some plans, working on our dramas and so on...well Anne Catrine is just sleeping due to the pills for motion sickness, but at least the others are working hard =o)
Jonas has all the electrical equipment we might, and might not, need. He is also happy!
We have 13 big suitcases containing...who knows? People are actually making remarks on them. One asked where we're heading, and we answered "just passing through..." The contents is for Astrid's friends in Nkinga. Our own stuff goes mainly in the handbags.